Det ringde på dörren
Förra helgen när jag precis hade kommit ur duschen, ringde det på dörren. Jag tittade i det lilla hålet (jävligt bra uppfinning) och utanför min dörr stod en kille som jag aldrig sett.
Han var självklart van vid att folk tittade genom det där hålet, och såg mej direkt och då höll han upp sin hand som han höll något i. Jag valde att inte öppna.
Nu ringde det på dörren igen. Samma kille. Samma hand. Och samma uppmärksamhet på titthålet. Ok, jag öppnar.
Han ville ju klart sälja något skit som han berättade om i fem minuter ungefär. Jag hörde inte ett ord, såg bara hans läppar röra sej och jag kände en plötslig lust att gäspa så stort jag kan.
Så slänger han ur sej en fråga innehållande om jag var intresserad av att lyssna på honom en stund. Fredag kväll kl 18.00. Nja, njä, suck, ja ok.... Säger jag och förstår ju att han vill komma in, men skiter i det och visar inte minsta intresse för att jag vill ha honom i mitt hem. Killen blir lite nervös och frågar om jag kanske har ett köksbord vi kan sitta vid.
-Ja, men jag är inte intresserad. Svarar jag. Och han börjar svamla argument igen, och jag ser återigen bara hans läppar röra sej. När jag tror att han har pratat färdigt så säger jag ännu en gång. -Jag är inte intresserad.
Han fortsätter argumentera och jag börjar undra om han egentligen kan svenska eller om han bara har lärt sej det han ska säga om det han vill sälja.
Sista gången väntar jag inte ens på att han ska prata klart utan säger. -Ja, men jag är inte intresserad. Han säger ok och jag stänger dörren.
Undrar om det gick fram att jag inte var intresserad?
Jag hade i tankarna förut att jag skulle ha en mysig kväll med Idol, snask och levande ljus. Så jag började med att suga av mitt golv, sen tog jag mej ner till ICA och handlade kvällens kalori-intag. Kom hem och skulle tända femtioelva ljus. Jag glömde köpa tändare. LÄGG AV!
Och ingen av dom jag känner i närheten verkar ha en extra. Ciggen kan jag ju tända på brödrosten, men jag känner på mej att det blir lite svårare att tända ljusen på den maskinen. Fan!
Han var självklart van vid att folk tittade genom det där hålet, och såg mej direkt och då höll han upp sin hand som han höll något i. Jag valde att inte öppna.
Nu ringde det på dörren igen. Samma kille. Samma hand. Och samma uppmärksamhet på titthålet. Ok, jag öppnar.
Han ville ju klart sälja något skit som han berättade om i fem minuter ungefär. Jag hörde inte ett ord, såg bara hans läppar röra sej och jag kände en plötslig lust att gäspa så stort jag kan.
Så slänger han ur sej en fråga innehållande om jag var intresserad av att lyssna på honom en stund. Fredag kväll kl 18.00. Nja, njä, suck, ja ok.... Säger jag och förstår ju att han vill komma in, men skiter i det och visar inte minsta intresse för att jag vill ha honom i mitt hem. Killen blir lite nervös och frågar om jag kanske har ett köksbord vi kan sitta vid.
-Ja, men jag är inte intresserad. Svarar jag. Och han börjar svamla argument igen, och jag ser återigen bara hans läppar röra sej. När jag tror att han har pratat färdigt så säger jag ännu en gång. -Jag är inte intresserad.
Han fortsätter argumentera och jag börjar undra om han egentligen kan svenska eller om han bara har lärt sej det han ska säga om det han vill sälja.
Sista gången väntar jag inte ens på att han ska prata klart utan säger. -Ja, men jag är inte intresserad. Han säger ok och jag stänger dörren.
Undrar om det gick fram att jag inte var intresserad?
Jag hade i tankarna förut att jag skulle ha en mysig kväll med Idol, snask och levande ljus. Så jag började med att suga av mitt golv, sen tog jag mej ner till ICA och handlade kvällens kalori-intag. Kom hem och skulle tända femtioelva ljus. Jag glömde köpa tändare. LÄGG AV!
Och ingen av dom jag känner i närheten verkar ha en extra. Ciggen kan jag ju tända på brödrosten, men jag känner på mej att det blir lite svårare att tända ljusen på den maskinen. Fan!
Kommentarer
Trackback
