Min hund har gjort det igen!
Samtidigt som jag knackade tre gånger i träbordet, sa jag här om dagen till en kollega att nu var det längesen Biffen (min hund) gjorde något knasigt och totalt skitdumt.
För att uppdatera er som inte känner mej, så kan jag berätta att första året jag hade honom kostade han mej 25 000 i bara veterinärkostnader, mesta dels för att han är allergisk mot en massa konstiga saker som katt (jag hade ju klart en katt när jag skaffade hunden), kanin, dammkvalster och förrådskvalster. Men även för en massa andra saker, typ en jul hade han tuggat i sej en jävla tomte när jag kom hem från jobbet, och lyckats bli förgiftad. Salivet forsade ur munnen på honom och det var raka vägen in till djursjukhuset. När han blivit opererad hade han ett stort, sytt sår på magen och fick inte lov att spring eller hoppa. När vi skulle åka och ta bort stygnen, tyckte han att han skulle hoppa över ett mindre staket och missade, vilket resulterade i att han slog i magen och två av stygnen gick upp.
Han svalde ett helt jävla revben en gång. Vi snackar att det va HELT och utuggat alltså!
Nu hade han iallafall inte lyckats skrämma mej på något sätt på väldigt lång tid.
Jag var nere på ICA för en stund sen, och band honom i vanlig ordning med hans flexikoppel, utanför. Han har aldrig slitit sej förut.
När jag hade handlat färdigt och kom ut, så stod han ta mej fan ända framme vid dörrarna, och utan att lägga märke till folkmassan, skrattade jag till lite och frågade hur fan han lyckats hamna där.
När jag lyfte blicken ser jag en vansinnig man stå och titta på mej med kolsvarta ögon och han frågar vansinnigt -ÄR DET DIN HUND??
-Ehm, ja? svarade jag. Varpå han börjar skrika på mej att han och hans hund (en ful och skabbig rackare) blivit attackerade av min hund. Oj, vad arg han var.
Han krävde att få mitt namn och jag sa att jag hette Linn samtidigt som jag försökte klura på hur jag skulle få den här hill billyn att lugna ner sej och inte anmäla mej. Då hör jag en annan röst som säger att han väl inte alls blivt attackerad och tack och lov vänder den arga bondtölpen all sin ilska mot den här andra snälla mannen, och skriker på honom att det är andra gången han blir attackerad av en hund och ber den snälla mannen att hålla käften och dra åt helvete.
Åter igen vänder han sin blick mot mej och informerar mej om att han ska anmäla mej coh vill ha mitt jävla namn. -Linn.. säger jag ännu en gång.
-Ja, det räcker väl för fan inte?! skriker han. I detta läget tänker jag att det enda jag kan göra är att försöka se så ledsen och skärrad ut som möjligt, så jag säger med gråten i halsen att snälla, anmäl inte mej, dom kommer ta min hund och vad ska jag göra då? Han är ju mitt allt.
Jag ser att han börjar tycka lite synd om mej, men han är fortfarande arg som ett bi. Plötsligt kommer det en annan snäll man som är lika arg på bondtölpen som han är på mej, och undrar vad fan han sysslar med och varför han är så jävla otrevlig. Det uppstår ett mindre bråk mellan dom här arga männen och ett tag trodde jag nästan att dom skulle börja slåss.
Till slut säger bondtölpen att vi kan dra åt helvete allihop och försvinner iväg som ett åskmolm.
Till historien hör att min hund är snällare än snällast och skulle inte göra en fluga förnär. Han gillar bara inte när andra hundar skäller på honom.
Jaja, jag gick levande därifrån och när jag kommit en bit skrattade jag och sa till Biffen att du ska nog inte följa med till ICA fler gånger.
